Centerns, Sannfinländarnas och Samlingspartiets regering har nu suttit i ett år och det är dags att se var regeringen har åstadkommit och ge mellanvitsordet för det första året. I det stora hela kan vi se, att de besluten regeringen har fattat, har varit negativa för Västra Nyland. Nedläggandet av Y-tåget, försämringar i tågtidtabellerna samt beslutet att fjärrtågen inte mera stannar i Kyrkslätt har varit en stor smäll. Vi fortsätter diskussioner om trafikförbättringar fortsättningsvis med VR, men minister Berner är nog förlorat kort för vår regions del. Andra beslut som försämrar situationen i regionen är indragning av polisinrättningar och nedläggning av tingsrätter. Inte att tala om utbildningsnedskärningar, som försvårar situationen i alla skolor och läroinrättningar. Regeringens mellanbetyg blir således för vår regions del dåligt, om inte rentav underkänt.

Om regeringen vitsord i regionpolitik blev underkänt, blir den inte så mycket bättre ifall vi tittar på sysselsättningen, rättvisan eller den ekonomiska politiken. Regerings målsättning var att skapa 110 000 nya arbetsplatser under regeringsperioden, det betyder ca. 30 000 nya arbetsplatser varje år. Nu efter att regeringen har suttit i ett är, har vi inte mera arbetsplatser än ifjol, inte lika många arbetsplatser som ifjol utan mindre arbetsplatser än förra året. Sysselsättningsutvecklingen går alltså i fel riktning och inte ens regeringen själv tror på sin målsättning mera. Men det mekymmersamma är att regeringen inte tar i saken – den växande långtids- och ungdomsarbetslösheten blir dyr både mänskligt och ekonomiskt. Överdimensionerade nedskärningar och planer på lönesänkningar leder till minskad konsumptionskraft och har således negativ inverkan på ekonomiska tillväxten. Regeringen har ingenting annat i bagaget, utan har hängt hela sin ekonomiska politik på det så kallade konkurenskraftsavtal som i bästa fall, ifall den blir av, har inverkan tidigast år 2017.

Som alltid i politiken, kan människor ha olika åsikter om vad som är rätt eller fel. Men jag har svårt att tro, att någon skulle tycka att regeringens sparåtgärder är rättvist riktade. Samtidigt som höginkomsttagarna inte på något sätt behöver delta i sparåtgärderna, skär regeringen i fattiga pensionärers bostadsbidrag och planerar att utesluta 75 år fyllda människor med funktionshinder från att få den service och stöd som handikapplagen tryggar. Det är verkligen hårda vindar som blåser och ett mycket hårt värdeval att gå åt sjuka, handikappade och hjälpbehövande och samtidigt kan de som har det bäst, delta genom att idka välgörenhet, ifall det smakar. Så underkänt blir det också i den här kategorin.

Regeringen hade goda avsikter att få saker och ting gjorda. Men när vi nu ser vad som händer, ser vi att Finlands går i fel riktning. Arbetslösheten ökar, klyftorna växer och regionerna förtvinar. Det är viktigt att inte ge upp kampen. Just nu är mitt parti i oppositionen och det är svårt att påverka regeringens beslut. Men det kommer nya tider och nya regeringar och då är jag redo. Jag ger aldrig upp.