Huonoja uutisia on aina vaikea kohdata ja kertoa, mutta nekin kuuluvat elämään. Omalta kohdaltani ikävä uutinen on, että mahasyöpäni on uusiutunut. Siksi jään sairaslomalle kansanedustajan tehtävästäni, enkä enää pysty olemaan ehdolla kevään eduskuntavaaleissa.
Olen aiemmin saanut uskomattoman paljon tukea ja myötätuntoa kamppaillessani syövän kanssa. Olen halunnut kertoa näistä asioista myös julkisesti, jotta oma esimerkkini antaisi lohtua ja toivoa muille samaan tilanteeseen joutuville. Kiitän teitä kaikkia kaikesta myötäelämisestä. Tänäänkin toivon, ettei tilannettani surkuteltaisi; olen elänyt huikean hienon elämän, joka edelleen jatkuu. Mottoni on ollut ”jonain päivänä kuolen, mutta kaikkina muina päivinä elän” ja näin todella olen tehnyt ja aion tehdä jatkossakin.
Vuonna 2009 tapahtuneen sairastumiseni jälkeenkin on tapahtunut todella paljon sellaista, mistä tunnen valtavaa kiitollisuutta. Olen saanut paljon luottamusta ihmisiltä, hienoja vaikutusmahdollisuuksia omien ihanteideni toteuttamiseksi ja paremman, oikeudenmukaisemman maailman rakentamiseksi. Ihanat lapseni ovat näiden kymmenen vuoden aikana kasvaneet itsenäisiksi aikuisiksi. Olen saanut kokea isoäitiyden onnen ja ihmeen. Ja olen saanut tavata ja elää rakkaan Vesani kanssa ihania aikoja, kokea uudelleen kihlauksen onnen ja rakkauden.
Nämä eivät ole jäähyväiset, vaan viesti siitä, että siirryn nyt uuteen, yksityisempään ja rauhallisempaan elämänvaiheeseen. Jos mietit, onko jotain mitä voit tehdä hyväkseni – pidä huolta läheisistäsi ja nauti jokaisesta päivästä, minkä elämä eteen tuo. Muista rakentaa onnea ja oikeudenmukaisuutta myös yhteiskunnassa. Elämälle kiitos. ❤️
Det är alltid svårt att ta emot och berätta dåliga nyheter, men också de är en del av livet. För min egen del är den tråkiga nyheten att min magcancer har kommit tillbaka. Därför blir jag på sjukledighet från mitt uppdrag som riksdagsledamot och jag kan inte heller kandidera i vårens riksdagsval.
Jag har tidigare fått otroligt mycket stöd och medkänsla i min kamp mot cancern. Jag har också velat berätta om detta offentligt för att mitt eget exempel skulle kunna ge tröst och hopp för andra som hamnar i samma situation. Jag vill tacka er alla för all empati. Jag hoppas också idag att ni inte sörjer över min situation; jag har levt ett otroligt underbart liv som ännu fortsätter. Mitt motto har varit ”någon dag dör jag, men alla andra dagar lever jag” och det har jag faktiskt gjort och tänker göra det framöver också.
Efter att jag insjuknade första gången år 2009 har det skett mycket sådant som jag är väldigt tacksam för. Människorna har gett mig ett stort förtroende, jag har fått goda påverkningsmöjligheter för att förverkliga mina ideal och för att bygga en bättre och rättvisare värld. Mina underbara barn har under dessa tio år blivit självständiga vuxna människor. Jag har fått uppleva en mormors lycka och glädje. Och jag har träffat och fått leva underbara år med min älskade Vesa, uppleva förlovningens lycka och kärlek på nytt.
Det här är inget farväl, utan ett budskap om att jag går in i ett nytt, mera privat och lugnare livsskede. Ifall du funderar om det finns något du kunde göra för mig säger jag: ta hand om dina nära och kära och njut av varje dag livet ger dig. Kom också ihåg att skapa lycka och rättvisa i vårt samhälle. Jag tackar livet.