Utrikespolitiken är vår nationalegendom som inte bör äventyras

Finland har ute i världen fått mera respekt och beundran än vad vår storlek eller vad vi med våra internationella gärningar egentligen har förtjänat. Vårt goda rykte beror på främst två saker. Att vi har fört en stabil och klok utrikespolitik och för att vi har varit en del av den nordiska familjen. På bara sex månader har regeringen visat att den nästan är lika oskicklig i utrikespolitiken som i inrikespolitiken.

Finland har på grund av vårt geografiska läge ett särintresse att främja dialogen mellan Ryssland och Europa. Vad gör regeringen? När OSSE mötet i Helsingfors skulle fungera som forum för denna dialog och försöka bidra till lösandet av konflikten i Ukraina, fattar Finlands regering ett dumt beslut att inte låta de ledande ryska politiker och representanter i parlamentet komma på mötet.

Vi har en tradition och ett stort behov att främja våra relationer med Sverige. Och vad gör regeringen? Utrikesminister Soini bråkar offentligt med svenska regeringen och anklagar svenska regeringen för främjandet av terrorism. Median i Sverige uppmärksammade det här synligt och mina nordiska kollegor undrar vad som riktigt håller på att hända i Finland.

Och kanske mest skrämmande. Regeringen Sipilä blundar och har varit väldigt passiv i att gripa den flirt med högerextremisterna som rör sig runt ett av regeringspartierna. SSS-regeringen accepterar att deras riksdagsledamöter kan vara aktiva i nationalstiska, rasistiska och främlingsfientliga organisationer.

Varför är det här så allvarligt? Det är ytterst kort väg från hatprat till hatgärningar. Det fick vi erfara i förgår då en högerextrem ung svensk man attakerade barn och lärare i en skola i Sverige med avsikten att skada eller döda människor på basen av deras etnicitet eller religion. Mannen hade tidigare delat xenofobisk och islamogobisk material över nätet. Flere människor mistade sitt liv, flere människor skadades allvarligt och hela nationen är förbryllad – hur kan det här hända i Norden.

För tillfället samlas vi nordiska parlamentariker, statsministrar och utrikesministrar på Nordiska rådets möte på Island. Mötet kommer att behandla många centrala frågor; Rysslandpolitiken, Palestinafrågan och framförallt flyktingkrisen. Också tragiska skolmordet i Sverige kommer med säkerhet upp. Jag och många kommer att extra noga lyssna på vad både utrikesminister Soini och statsminister Sipilä kommer att säga. Det är ingen hemlighet att Finlands regering blundar för en del av sina riksdagsledamöters ageranden och ställningstaganden på ett grått eller borde jag säga mörkbrunt område. Det här kunde inte hända i något annat nordiskt land utan koncekvenser.